Berg i sikte

Dags för en ny helg i det fina vårvädret. Samma hål som tidigare och jakten på berget fortgår. När helgen inleddes möttes jag av samma syn som den jag lämnade förra helgen med undran vart berget tog vägen. Inledningsvis blev det en fråga om att baxa bort riktiga bumlingar, varav några måste spräckas ned i mer hanterbara bitar för att kunna flyttas ur vägen. Förutom bumlingar och jord så dyker det upp små och mellanstora stenar som lyft ur hålet med hink för vidare transport upp till uteterrassen medelst Slitvargen. Jag är mycket tacksam över att frosten och fukten nu gått ur backen så att marken bär för min maskinella hjälpreda.

Återigen så överraskade mig min äldste son och kom ut och hjälpte mig. Han hade tröttnat på att spela på datorn och ville hjälpa mig gräva och det tackar man ju inte nej till. Med gemensamma krafter rensade vi ur hålet och fann berget på andra sidan. Bergprofilen på bilden nedan ses en halvmeter nedan för den enorma stenen, som är skrämmande i sin storlek och närhet till hålet. Den vill man verkligen inte får på sig när man står och gräver och skulle den rasa ner så blir det ett elände att få bort den.