Stel, stelare, stelast

Påskhelgen har bjudit på ett underbart väder. Det har varit soligt och så pass varmt att man stundtals kunde arbeta i enbart T-shirt. Det är svårt att tro att marken var täckt av snö för drygt två veckor sedan.

Själv har jag inte tittat mot solen så mycket utan har istället stått böjd nedåt och grävt som utlovat förra veckan. Det är tur att man griper sig an denna typ av projekt i början på säsongen då motivationen är på topp, för det är makalöst tråkigt att gräva. Det är inte bara tråkigt, det är monotont och slitsamt. Eftersom kroppen är ovan vid kroppsarbete efter vintern så tog ansträngningarna ut sin rätt. För var dag som gick vaknade jag allt stelare morgonen därpå. Muskler som legat i träda under vintern fick nu ett bryskt uppvaknande och protesterade allt mer högljutt.

Så helgen återges bäst i bild och inte i ord. Tack vare bilderna kan man se ett successivt framåtskridande, och när helgen avslutades befann jag mig inpå komposten, som nu måste flyttas nästa helg. Ett problem har tillstött eftersom jag på slutet kommit till ett servitutschakt som sprängts i berget. För att kunna överbrygga detta så måste jag bygga ett betongfundament som fungerar som ett brospann. Och för att kunna göra det måste jag gräva fram motstående sida och botten på schaktet. Mer om det framöver. Helgens mest glädjande utveckling var dock att min 16-årige son frivilligt kom ut och hjälpte sin grävande far en halvdag. Oväntat och kul.

Nu till helgens bildsekvens;