Väderpytt-i-panna
Söndagen bjöd på en kuriös mix av väderlek, solsken och hällregn om vartannat. Lite som en väderpytt-i-panna, men det blåste åtminstone inte. Så makarna Sisyfos grep sig an nästa skift på skalmuren, vars ena sida gjorts på fredagen.
Första momentet var att plocka ner och bort det som stagat upp fredagens resultat.
Därpå så bars numrerade stenar på plats, stödställning att fixera limmade stenarmed lades på plats och riktsnöre lades i linje och lod.
Sista momentet bestod i att limma stenar på plats och fixera dem i linje och lod. Ändbitarna i skiftet sågades till sist för att fånga upp variationer i stenstorlekar och fogbredd.
Med det bröt vi för lunch och fika i solen. Precis när vi så skulle gripa oss an stenkistan öppnade sig skyarna, bokstavligt talat. Det fanns ingen annan råd än att ta skydd och vänta in en öppning i vädret.
Första momentet var att plocka ner och bort det som stagat upp fredagens resultat.
Därpå så bars numrerade stenar på plats, stödställning att fixera limmade stenarmed lades på plats och riktsnöre lades i linje och lod.
Sista momentet bestod i att limma stenar på plats och fixera dem i linje och lod. Ändbitarna i skiftet sågades till sist för att fånga upp variationer i stenstorlekar och fogbredd.
Med det bröt vi för lunch och fika i solen. Precis när vi så skulle gripa oss an stenkistan öppnade sig skyarna, bokstavligt talat. Det fanns ingen annan råd än att ta skydd och vänta in en öppning i vädret.När så öppningen infann sig på sena eftermiddagen så hann vi gjuta ytterligare några stenar på plats i stenkistan. Den sväljer avsevärda mängder material.
Kommentarer
Skicka en kommentar