Oväntad förlägenhet

Sisyfos är fortfarande rudis på att kommentera kommentarer i sin egna blogg. Av någon, för stenbäraren, okänd anledning läggs mitt riktiga namn upp och så roligt vill vi inte ha det. Så därför kommenteras kommentarer via inlägg. Hoppas ni ursäktar.

Ni är nog alla bekanta med den där känslan man fick i unga år, när man för första gången blir formellt tilltalad, som om man vore vuxen. Man ser sig lite osäkert om och upptäcker att tilltalet var riktat mot en själv. Och just då och där sköljer en känsla av förlägenhet över en, som om man står i för stora och lånade kläder som man inte riktigt fyller ut.

Så känner jag mig när Trädgårdsmakare Hillevissan kommenterar mig i inlägget "Kan hon kan jag". Du är alldeles för duktig för att formellt omnämna mig på det sättet. Låt oss lägga bort formaliteter helt. Speciellt som jag avslöjat vem som jag söker efterapa i växtfotograferandet.