På murfronten intet nytt

I helgen som gick bytte det företag jag jobbar för lokal. Istället för sten bar jag därför möbler och kontorsmaterial, så det finns inget spännande från hemmafronten att förtälja.

Däremot råkade jag springa in i Gustav och Marie Mandelman en kväll på väg hem från jobbet. På väg till tunnelbanan gick jag förbi ett par som jag tyckte mig känna igen i höstmörkret. Snabbt insåg jag att jag passerat makarna Mandelman och vände på klacken för att hälsa och tacka för den välkomnande hjärtlighet med vilken de delar med sig sitt värv i Djupadal.

För den som inte vet vem jag talar om så är makarna Mandelman de som driver den trädgård som porträtteras varje fredag i kanal tvås Trädgårdsfredag. Med Pernilla Månsson-Colt som ciceron bjuds vi på en halvtimmes själsvärmande förströelse med utgångspunkt från deras trädgård Djupadal i Blekinge.

I ett TV-medie dominerat av förnedring, förflackning och förflyttning erbjuder Trädgårdsfredag en kontrapunkt. Tack vare makarna Mandelman värme, omsorg, stillhet, eftertanke och reflektion helas själen en aning var fredag. Och det sker inte ofta genom TV.