Sol invictus

Sisyfos har kört hårt med sig själv under det green leave han nu har mellan uppdrag i riktiga livet. Kroppen har blivit allt mer ansträngd och kroppsvikten är nere på nivåer som inte upplevts på trettio år. Men det var först när solen tittade fram och sen sken i all sin prakt som upplevelsen av trötthet sköljde över Sisyfos. När han tog tillfället i akt att vända ansiktet mot solen och njuta av dess livgivande värme märktes det hur tung och trött kroppen var.

Därför var det nog tur i oturen att Sisyfos hade en lunch inne i stan, för att sköta sitt nätverk. För att hinna med en lunch mellan klockan tolv och ett måste Sisyfos bryta vid halv elva och åter stå arbetsredo klockan halv tre. En timmes lunch kostar således Sisyfos fyra timmars arbetstid. Även om solen gjorde dagen sensommarlik, vilken inte är illa på gränsen till november, var det kanske bra med ett avbrott för att Sisyfos ska kunna hämta sig kroppsligt.

Med den korta tid som stod till förfogande gjorde Sisyfos det mesta möjliga. På morgonen köptes mer fin fogsand, det sågades en kanthörnsten, stenar och fundament högtrycksspolades. Efter återkomsten provades stenarna på plats och lades därefter på en bädd av bruk och knackades i våg. Sisyfos fick bruk över och kunde även lägga en sten på fundamentets långsida.

Imorgon är det slut med latemansfasoner. Då ska resterande krönstenar på plats så att stenläggandet kan avslutas under gynnsamma förhållanden. Fogarna kommer fru Sisyfos att fixa i helgen. Därefter måste jordkasunen toppas upp med jord. Sisyfos har räknat ut att det krävs ytterligare åtta(!) kubikmeter sållad jord innan jordnivån är i liv med krönstenarna. 

Suck.