Vekna med (v)åren

Sisyfos var rådbråkad efter gårdagens grävande och behövde därför mjukstarta söndagen. Med siktet inställt på det kommande bergborrandet var det därför läge att spräcka ner de stora block som Sisyfos baxat åt sidan under vinterns spräckande.

En av vinterns lärdomar har varit att använda fler borrhål i samband med spräckning. Sisyfos har gång efter annan satt kilarna för långt ifrån varandra för att slippa borra så mycket, med resultatet att det istället behövts borra extra hål. Med denna lärdom i åtanke knäcktes första stenen ner i hanterbara bitar genom användandet av sju hål.

Nästa sten krävde i sin tur nio borrhål och hade därefter även den reducerats till hanterbara bitar som bars bort.

Med dessa stenar nedspräckta och bortburna var det tillbaka till grävandet. Vis av träningsvärken från gårdagen pass så begränsade Sisyfos mängden massa som lades i var skottkärra till max sex skovlar. Trots att uppgiften stundtals tedde sig ändlös så lyckade Sisyfos få bort ordentligt med massor.

Det ger honom ett gott utgångsläge för att kunna slutföra detta nästa helg och samtidigt hinna med att märka ut vart borrhål ska placeras. 

Men dessa två dagars grävande har frestat på. Sisyfos är aningen medtagen och känner av de två dagarnas grävande. Smärta är vekhet som lämnar kroppen och Sisyfos förefaller vekna med åren.