Den som spar....

Helgen är i antågande och då kommer Sisyfos att åter få arbeta med sin fru på projektet. Därför måste Sisyfos se till att bli klar med avgrundsschakt och form så att vi kan vara produktiva tillsammans. För att slippa springa efter grejer hela tiden förberedde Sisyfos sig så att han hade allt som kunde tänkas behövas för att röja schakt och bygga form.

Bergspräckarutrustningen togs med utifall det behövdes delas ner stenar för att få ordning i avgrundschaktet, som rasade igen i onsdags.

Som tur var kunde alla stenar lyftas upp, om än med viss möda i något enstaka fall, och lagom till lunch var avgrundschaktet klart igen och den gamla formen, som fylldes tidigare i veckan, var riven.

Själva formbygget är ett pysseljobb i början innan man fått nödvändiga reglar på plats. Som formbrädor använde Sisyfos gamla formbrädor som han sparat och som sjunger på sista versen.

Det gamla formvirket räckte dock inte hela vägen så Sisyfos kunde dryga ut med några vindskivebrädor som blev över när makarna Sisyfos bytte tak förra året. Takläggarna ville slänga det överblivna virket men Sisyfos tog tillvara på det i stället. Bra material kommer alltid till användning vad det lider, även om det är ett visst omak att ha högar olika saker överallt.

Nu kom  således det riktigt gamla formvirket och det nygamla vindskivorna till användning. På så sätt slapp man öda tid och pengar på att skaffa material som inte har annat än ett syfte, att bidra i formgjutningen.